Hon satt i skuggan och pustade ut. Unnade sig denna vila då hon visste att det var mycket som väntades av henne snart. Värmen var tryckande, näst intill olidlig, och när ingen såg knäppte hon upp de översta knapparna i den vita åtstramande blusen och drog upp kjolen. Mån om att inga veck skulle synas efteråt lade hon tyget så att det böljade uppå framsidan av låren. Hon lutade huvudet bakåt mot den putsade vita fasaden. Och andades.

12 reaktioner till “”

*

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s